EU:s kosmetikaförordning genomgår stora ändringar, sätts i kraft 2026 och omformar efterlevnadslandskapet för branschen

Drevet av framsteg inom vetenskap och teknik, de senaste yttrandena från Vetenskapliga utskottet för konsumentersäkerhet (SCCS) samt ökade krav på marknadstransparens genomgår EU:s regelverk för kosmetika en snabb omvandling. Även om förordning (EG) nr 1223/2009 – hörnstenen i detta regelverk – fortfarande fastställer stränga standarder för säkerhet, märkning, anmälan och kontroll av ingredienser kommer en rad betydande ändringar nyligen införda av Europeiska kommissionen att direkt påverka tillverkare av kosmetika, laboratorier och ansvariga personer.

Dessa ändringar, baserade på SCCS:s senaste vetenskapliga yttranden och i överensstämmelse med EU:s klassificerings-, etiketterings- och förpackningsförordning (CLP-förordningen, EG nr 1272/2008), inför nya förbud mot vissa ingredienser, användningsbegränsningar och användningsvillkor. Den europeiska kommissionen har föreslagit omfattande ändringar av bilagorna till förordning (EG) nr 1223/2009, vilka förväntas träda i kraft under första kvartalet 2026. Detta speglar fullt ut EU:s regleringsmässiga engagemang att upprätthålla försiktighetsprincipen och kontinuerligt uppdatera den vetenskapliga evidensen om säkerheten hos ingredienser inom kosmetikasektorn.

När det gäller specifika ändringar introducerar de nya föreskrifterna betydande justeringar av listan över kosmetiska ingredienser. Förordning (EU) 2025/877, utgiven i maj 2025, har redan ändrat bilagorna II och III genom att lägga till 21 förbjudna kemikalier, inklusive dimetylfosfoninsyra, samt justera klassificeringen av vissa ämnen. Förordning (EU) 2025/877, utgiven i maj 2025, har redan reviderat bilagorna II och III. Den lägger till 21 förbjudna kemikalier, inklusive dimetylfosfoninsyra, och justerar de regulatoriska kategorierna för ämnen såsom trimetylbensoyldifenylfosfinoxid. Denna revidering trädde i kraft den 1 september 2025. Samtidigt, i linje med uppdaterade krav enligt CLP-förordningen, har standarderna för märkning av kosmetika ytterligare skärpts. Specifika formatstandarder för farosymboler, signalord och farouttalanden har preciserats, medan digitala märkningsalternativ införts för första gången. Företag kan nu tillhandahålla information om ingredienser och säkerhet via efterlevnadsförmåga digitala bärare, förutsatt att informationen förblir spårbar och fritt tillgänglig.

För att möta branschens stora oro över hanteringen av cancerogena, mutagena eller reproduktionstoxiska (CMR) ämnen fastställer revideringsförslaget tydligare regleringsmekanismer. Dessa inkluderar att sätta tidsfrister för ansökan om undantag, införa övergångsperioder, förenkla kriterierna för undantag samt klargöra klassificeringsregler för naturligt komplexa ingredienser för att undvika överreglering. Dessutom har notifikationsförfarandet för nanomaterial optimerats. Företag behöver inte längre lämna in separata notifikationer sex månader i förväg; relevant information kan nu integreras i den kosmetiska säkerhetsrapporten (CPSR), vilket avsevärt minskar den administrativa bördan.

De regulatoriska ändringarna innebär flera tekniska utmaningar för branschen: Företag måste ompröva sina produktformuleringar för att säkerställa efterlevnad av nyligen tillagda förbjudna och begränsade ingredienser. Etikettdesignen måste samtidigt uppfylla kraven på pappersetiketter och de tekniska standarderna för digitala etiketter, där anpassning till flera språk blir nödvändig. Efterlevnadsbedömningsprocesser för CMR-ämnen och nanomaterial måste uppgraderas samtidigt. Branschexperter rekommenderar att företag etablerar dynamiska övervakningsmekanismer för efterlevnad och utnyttjar officiella informationsplattformar som COSMILE Europe för att öka transparensen. Plattformen tillhandahåller auktoritativ information om nära 30 000 kosmetiska ingredienser, stöder sökningar på 14 språk och fungerar som en viktig referens för bedömning av ingrediensernas säkerhet och efterlevnad.

Europeiska kommissionen betonar att denna regleringsuppdatering utgör en avgörande åtgärd som balanserar skydd av konsumenters säkerhet med industriell innovation. När genomförandedatumet 2026 närmar sig måste kosmetikaföretag snabba på tekniska anpassningar och processoptimering för att proaktivt anpassa sig till de nya regleringskraven och säkerställa efterlevnad i EU-marknaden.